Vetenskapen och Första Moseboken

I begynnelsen skapade Gud...

Det vetenskapliga stödet för jordens ålder och evolutionen är mycket omfattande. Några få exempel finns i avsnitten Hur kan vi veta att jorden är gammal? och Hur kan vi veta att livet har utvecklats? Men problemet med evolutionsteorin är att den vid en första anblick står i strid med Bibelns skapelseberättelse i Första Moseboken, där skapelsen uttryckligen tar sex dagar. Teorin passar inte heller med den tanke som en del kristna hade före 1800-talet, att jorden är relativt ”ung”, bara cirka 6 000 år.

Men en hel del av de vetenskapsmän som på 1700- och 1800-talet kom fram till att jorden är mycket gammal var själva troende, och det var redan många kristna som inte såg Bibelns sex dagar som en naturvetenskaplig redogörelse för hur skapelsen gick till. Redan långt före Darwins tid hade det funnits andra tolkningar av Bibelns skapelseberättelse. Flera av de så kallade kyrkofäderna (inflytelserika personer i den tidiga kyrkan) såg inte de sex skapelsedagarna som jordiska 24-timmarsdygn. Några av dem var Justin Martyr och Irenaeus (båda på 100-talet efter Kristus), Klemens av Alexandria (100- och 200-talet), Origenes (200-talet) och Aurelius Augustinus (300- och 400-talet efter Kristus).[1] Även om tron att jorden skapades på sex 24-timmarsdygn har varit dominerande bland kristna, har det också alltid funnits andra tolkningar. Så var det även på Darwins tid, när många troende geologer hade börjat inse att jorden måste vara betydligt äldre än 6 000 år.

Tre tolkningar

Fram till idag har det utkristalliserats tre huvudinriktningar när det gäller hur kristna ställer sig till utvecklingsläran. Dessa är:

Ungjordskreationismen (på engelska ”Young Earth Creationism”, ofta förkortat YEC): Denna grupp hävdar att de sex dagarna i Bibelns skapelseberättelse måste läsas bokstavligt, det vill säga att det verkligen tog exakt sex ”jord-dagar” (24-timmarsdygn) för Gud att skapa himmel och jord. YEC förnekar bestämt att universum skulle vara miljardtals år gammalt och att människan har kommit till genom evolution. Ungjordskreationismen har en mycket märklig historia, eftersom den var ett vanligt synsätt före 1800-talets början men sedan kunde avfärdas av en samstämmig kår av geologer och ingenjörer, både troende och icke troende. Inriktningen återupplivades dock och fick en stark återkomst i kristna evangelikala samfund under andra halvan av 1900-talet, och var vanlig i den miljö där jag själv växte upp. En av grundpelarna i läran är att de flesta av de geologiska formationer som vi ser i världen idag formades under översvämningen på Noas tid för knappt 4 400 år sedan (så kallad ”Flood geology”, "Flodgeologi"). Efter att ha varit verksam som mark- och vatteningenjör i mer än 30 år kan jag dock själv intyga att teorin ligger mycket långt ifrån de observationer vi gör i verkligheten. Man har ända sedan 1800-talet vetat att den inte stämmer. Ändå är läran fortfarande ganska vanlig i vissa frikyrkliga sammanhang. Jag vet till exempel att den undervisas på åtminstone ett par frikyrkliga bibelskolor (folkhögskolor med bibelinriktning), och att det fortfarande ges ut flera böcker till stöd för läran. Jag ägnar därför en del tid åt den i avdelningen Ungjordskreationism.
Gammaljordskreationism (”Old Earth Creationism”, OEC): I denna grupp tror man att vetenskapen har rätt om jordens ålder, men däremot inte om evolutionen. Djurarterna och människan är direkt skapade av Gud (det finns även inriktningar som accepterar viss evolution, men att det inte gäller människan). Det finns flera olika inriktningar i hur man tolkar de sex dagarna i skapelseberättelsen, men ett par vanliga tolkningar är att varje dag representerar en lång tidsepok, eller att det finns glapp mellan dagarna.
Evolutionskreationism ( ibland "Evolutionär kreationism, från ”Evolutionary Creationism”, EC): I denna grupp accepterar man vetenskapens slutsatser både om jordens ålder och om evolutionen. Dock är det Gud som har satt i gång och ställt in hela Skapelsen, med målet att människor skulle uppstå. De flesta tror också att Gud är aktivt intresserad av oss människor idag och att han genom mirakler kan gripa in i sin skapelse. Även om man accepterar de vetenskapliga upptäckterna, så tror man också att det finns något mer än bara det som kan upptäckas med vetenskap. Inriktningen kallades tidigare ofta teistisk evolution (”Theistic Evolution”, TE) i stället för EC. Men många anhängare föredrar idag beteckningen EC för att markera att man fortfarande tror på Gud som Skaparen, och att rörelsen därmed är kreationistisk precis som de båda andra inriktningarna. Jag kommer själv att använda det begreppet genomgående på den här webbplatsen.

Den som har läst texterna under exempelvis Evolutionens drivkrafter förstår att jag själv ansluter mig till den sista inriktningen. Det finns helt enkelt inget tvivel om att vår jord är mycket gammal och att livet på den har utvecklats. På sidorna nedan har jag därför samlat några texter som handlar om synen på skapelsen och Första Moseboken ur ett evolutionskreationistiskt perspektiv. Hur kan man tro både på evolutionen och på Första Mosebok? Ja, klicka vidare för att se själv!