Biblisk kreationism

Kan man verkligen tro på evolutionen och ändå vara kreationist?

Om man med "kreationist" menar någon som tror på skapelsen och Skaparen, så är jag det. Wikipedia definierar kreationism så här:

"Kreationism eller skapelsetro är uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har tillkommit genom avsiktlig gudomlig skapelse och en övernaturligt styrd process istället för enbart genom naturliga händelser som saknar mål och mening." (Svenska Wikipedia, sökordet "Kreationism")

Jag håller med om allt förutom möjligen formuleringen "övernaturligt styrd" process. Utvecklingen av nya arter behöver inte vara "styrd" av Gud, för att man ska kunna tro att Gud står bakom den. I avdelningarna Fininställningen av universum och Fininställning för liv visar jag på flera fenomen som tyder på att universums naturlagar var rätt inställda från allra första början för att biologiskt liv skulle kunna uppstå. För mig är Gud skaparen av hela universum och av allt liv – men Big Bang och evolutionen är ett par av hans verktyg för att skapa.

Finns det något bibliskt stöd för evolutionen?

Nej, evolutionen omnämns inte i Bibeln. Det som vi istället hittar stöd för är hur vi ska agera i förhållande till samtidens vetenskap och fysiska världsbild, se avsnittet Hur ska vi prata om Skapelsen idag?. Där framgår att Bibelns författare utgick från sin samtids fysiska världsbild, för att presentera eviga andliga sanningar om Gud och försoningen. Vi kan alltså framför allt se de bibliska författarna som förebilder när det gäller just naturvetenskapen. På samma sätt som de utgick från sin tids fysiska världsbild och kunskap, ska vi utgå från vår tids kunskap. 

Men det finns ändå ett särskilt bibelord som har varit avgörande för mig att förstå hur Gud vill att jag ska förhålla mig till skapelseberättelsen och vetenskapen. Det är en uppmaning, eller faktiskt ett bud, som upprepas hela tre gånger i Nya Testamentet. Enligt Jesus är detta det viktigaste budet av alla! Evangelisten Lukas skriver:

"Han svarade: »Du skall älska Her­ren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.«”.[2]

Det ord som används för ”förstånd” i den grekiska texten är ”dia­noia” (διανοίᾳ)[3], som också kan översättas med ”intelligens”[4] eller ”intellekt”[5]. Tack och lov att jag får använda min intelligens när jag tror på Gud! Jag till och med ska älska Gud med min intelligens! Därför kan jag inte förneka allt det som jag med mitt för­stånd har sett under ett nästan 30-årigt yrkesliv. Jag råkar veta att skapelsen inte bara tog sex dagar. Allt jag har sett genom livet har visat att jorden är mycket gammal (se avdelningen Om jordens ålder), och att det gick årmiljarder från det att jorden blev till fram till det att män­niskor först uppträdde på den (se Om livets utveckling). Om jag skulle förneka det, så skulle jag behöva förtränga mitt eget förstånd och blint acceptera något som jag vet inte stämmer. Eftersom jag har rest en del vet jag också att himlen inte består av ett valv i skyn där solen och månen är fästa. Återigen skulle jag behöva gå emot mitt förstånd för att tro något annat. Alter­nativet skulle vara att i stället förneka Gud, men med allt jag har sett och upplevt av honom genom livet skulle det inte heller vara en möjlig väg. Därför måste jag helt enkelt försöka förstå hur dessa båda världar - Bibeln och verkligheten – hänger ihop. Det kan inte vara meningen att jag ska tro att universum skapades på sex dagar – när jag så tydligt kan se att det inte kan ha gått till så.

Så vad är tolkningsnycklarna?

1. I avsnittet Vad säger Bibeln om sig själv? kunde vi konstatera att Bibeln gör anspråk på att berätta för oss om Jesus och om försoningen. Den ska inte läsas som en naturvetenskapsbok, utan som en bok om Gud och hans Son Jesus Kristus – alltså Kristuscentrerat. Det här är en viktig nyckel för att förstå sig på Bibeln.

2. Nästa nyckel hämtar vi från avsnittet Naturvetenskapen i Första Moseboken. Där kunde vi konstatera att världsbilden i det forntida Mellanöstern var mycket annorlunda än vår – det var en världsbild "utan teleskop och satelliter". Ändå valde Gud att anpassa (ackommodera) sitt budskap till deras världsbild. Han var inte ute efter att förändra deras naturvetenskap – utan deras bild av Honom själv. Hebréerna berättade om Gud utifrån sin dåtida uppfattning om världen. Men deras andliga budskap är sant och evigt! Och det är precis det som är syftet med hela Bibeln.

3. Genom historien kan vi sedan se att de kristna har gjort likadant som de första mottagarna av budskapet, hebréerna: De har anpassat budskapet om Gud och om Jesus utifrån sin samtids världsbild. Vi bör göra likadant.

För mig är det biblisk kreationism.

[1] Selander, Mats (red.). Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution. Apologia förlag, 2020. Göran Schmidts texter.

[2] Lukasevangeliet 10:27, Bibel 2000. Kursivering av mig. Se även Matteus 22:37 och Markus 12:30.

[3] Nestle, Eberhard; Nestle, Erwin; Aland, Barbara; Aland, Kurt; Karavidopoulos, Johannes; Martini, Carlo M.; Metzger, Bruce M.. The Greek New Testament, 27:e utgåvan. Stuttgart, 1993. Lukasevangeliet 10:27.

[4] Arndt, William F.; Gingrich, F. Wilbur. A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature. Second Edition. The University of Chicago Press, Chicago and London 1958. Uppslagsord διανοίᾳ.

[5] Souter, Alexander. A Pocket Lexicon to the Greek New Testament. The Clarendon Press, Oxford 1917. Uppslagsord διανοίᾳ.

Artikelförfattare: Peter Asteberg. Publicerad 2026-01-XX.