Embedded Files
"Naturvetenskapens område är att undersöka naturen. Guds område är den andliga världen, en sfär som inte går att undersöka med naturvetenskapens verktyg och språk. Det måste undersökas med hjärtat, förståndet och själen..." – Francis Collins
Nedan finns några enkla illustrationer för att visa hur jag ser på skillnaderna mellan vetenskap, materialism och gudstro (teism). Den första figuren visar allt som naturvetenskapen kan upptäcka, både sådant som vi redan känner till och sådant som vi kommer att upptäcka i framtiden. Det som styr hela vårt naturliga universum är ”De slutgiltiga naturlagarna”, de grundläggande lagar som det inte finns några ytterligare lagar bakom. När vi har upptäckt dem så har vi tänjt vetenskapen till sin yttersta gräns och utforskat allt som går att upptäcka på vetenskaplig väg. Med ”Underliggande strukturer” menar jag de byggstenar som ”tillåts” av de rådande naturlagarna – som elementarpartiklar, krafter, atomer och molekyler. Dessa strukturer bygger sedan upp vår verklighet. Allt detta ryms inom naturvetenskapen i den markerade rutan. Naturvetenskapen i sig är ”agnostisk” – den tar inte ställning till om det finns någonting utanför den fysiska verkligheten eller inte. Det är därför jag har gjort gränsen ”streckad”, den är fortfarande ”öppen”.
Figur 1 Innanför den streckade ramen finns allt det i universum som vi kan upptäcka med vetenskap, både nu och i framtiden. Ramen är streckad eftersom vetenskapen inte talar om för oss ifall det finns något mer utanför den. Illustration: Peter Asteberg.
Världsåskådningen materialism tar däremot tydligt ställning, den är av nödvändighet ateistisk. Enligt denna åskådning finns det ingenting annat än det som naturvetenskapen kan upptäcka, punkt slut. Världsbilden sätter en tydlig, heldragen gräns kring vetenskapen, se Figur 2. Jag tror det är därför som en del ateister har så svårt att skilja på vetenskap och materialism (se t ex Vetenskapen som grund för tron om Richard Dawkins och andra exempel här på sidan). För en del materialister är det som ett ”rött skynke” att tänka sig något utanför vetenskapen, och därför har jag gjort linjen röd. Men notera att den röda linjen inte hör till naturvetenskapen, den ligger utanför den. Denna gräns ligger utanför vad som kan bevisas vetenskapligt – finns det verkligen ingenting annat än det materiella? Hur kan vi veta det? Vilket vetenskapligt experiment kan bevisa det?
Bilden nedan är en ”idealiserad” bild av materialismen. Det är så som materialisterna själva tycker om att framställa sin övertygelse – att man grundar sin världsbild bara på vetenskapen. Men i praktiken fungerar det inte på det sättet. Materialismens förespråkare lägger till element till sin världsbild som inte går att bevisa vetenskapligt, och därför kommer jag revidera illustrationen i artikeln Övernaturlig materialism. Man håller sig alltså inte så strikt till vetenskapen som man vill ge sken av.
Figur 2 Enligt materialismen finns det ingenting annat i universum än det vi kan upptäcka med vetenskap. Därav den röda ramen – men notera att ramen ligger utanför vetenskapen. Inget vetenskapligt experiment kan visa att gränsen verkligen finns där. Illistration: Peter Asteberg.
Det finns en stor mängd forskare och andra människor som tror på vetenskapen, men som dessutom tror på Gud. Därför är det ett problem i diskussionen att en del materialister inte kan se skillnad på sin egen världsbild och på vetenskapen. Men materialismen har inte monopol på vetenskapen. Även en troende människa kan till 100 procent acceptera de moderna vetenskapliga upptäckterna. En teistisk världsåskådning är en inriktning som tror att det förutom vår fysiska verklighet också finns en andlig verklighet, någonting ”gudomligt”. Detta gudomliga kan till exempel ha satt i gång hela den fysiska verkligheten, genom att skapa naturlagarna och finjustera naturkonstanterna. Min sista illustration visar just hur naturvetenskapen ryms inom teismen, men att det också kan finnas något utanför vetenskapens öppna (”streckade”) gräns.
Figur 3 Enligt teismen finns det mer i universum än det vi kan upptäcka med vetenskap, vilket symboliseras av det röda området. Men allt det ligger förstås utanför naturvetenskapens område. Illustration: Peter Asteberg.
John Lennox beskriver samma sak som jag har illustrerat ovan med dessa ord:
"Striden mellan de båda världsåskådningarna teism och naturalism gäller huruvida det finns någonting där utanför eller inte, som vi kan få vägledning ifrån. För ateisten är universum ett stängt system av orsak och verkan som ytterst är självförklarande när det gäller sin grundläggande fysik och kemi, sin materia och sin energi. Den enda källan till visdom finns för ateisterna i deras egna huvuden. För teisten å andra sidan är universum ett öppet system, som varken är självexisterande eller självförklarande. Det finns en källa till visdom utanför hela systemet – Gud."[1]
Den amerikanske biologen Francis S Collins har haft ett stort inflytande inom biologins värld de senaste årtiondena. Under 1990-talet var han chef för det forskningsprojekt som genomförde kartläggningen av människans hela DNA (National Human Genome Research Institute). Sedan 2009 är han chef för National Institutes of Health i USA. I sin bok Guds språk – När vetenskapen möter tron beskriver Collins förhållandet mellan tro och vetenskap. Han skriver:
"Enligt min mening finns det ingen konflikt mellan att vara en noggrann vetenskapsman och att vara en person som tror på en Gud som på ett personligt sätt bryr sig om var och en av oss. Naturvetenskapens område är att undersöka naturen. Guds område är den andliga världen, en sfär som inte går att undersöka med naturvetenskapens verktyg och språk. Det måste undersökas med hjärtat, förståndet och själen..."[2]
[1] Lennox, John C.. Seven Days That Divide the World. Zondervan, Grand Rapids, Michigan 2011. Kindle Edition. Sid 107. Översatt från engelskan av mig.
[2] Collins, Francis S.. Guds språk – När vetenskapen möter tron. Libris förlag, 2009. Sid 19.
Artikelförfattare: © Peter Asteberg. Publicerad: 2026-01-20
Page updated
Google Sites
Report abuse