Universums och livets utveckling har varit en otroligt komplex resa, där krafter, partikelmassor, molekylvinklar och inbördes förhållanden mellan krafter och partiklar måste stämma in i minsta detalj för att livet över huvud taget skulle uppstå och fungera. Sannolikheten för att allt detta ska stämma i ett universum är ofattbart liten. När jag har läst om universums fininställning, har jag stött på i huvudsak fyra olika förklaringar på hur den kan ha uppkommit (plus att jag har lagt till en femte själv nedan):
Universum är så fininställt för att det har fått oändligt många försök på sig att pricka rätt (det som kallas multiversum). Tanken är att det finns ett mycket stort antal, kanske till och med ett oändligt antal, universum. Med så många försök att ställa in parametrarna borde det bli rätt till slut. Till denna kategori av förklaringar räknar jag också andra varianter av multiversumteorin, som cykliska universum (”loopar”) eller dotteruniversum från svarta hål. Även de som sätter sitt hopp till ”många världar” placerar jag in här.
Universum är så fininställt för att någon har ställt in det på det sättet (och med ”någon” menar de allra flesta Gud – eller åtminstone något gudomligt).
Universum är egentligen inte alls fininställt. Anhängare av denna förklaring menar att det finns många olika universum som skulle kunna ge upphov till något slags liv. Vi såg i Några invändningar att det påståendet inte stämmer och att det bygger på många felaktiga antaganden. Därför kommer jag inte gå närmare in på det här alternativet igen.
Universum kan bara vara inställt på ett enda sätt. Richard Dawkins har skrivit:
"När vi till slut når fram till den länge efterlängtade ’Teorin om Allt’ kommer vi se att de sex nyckelparametrarna är beroende av varandra, eller av något annat ännu okänt, på ett sätt som vi idag inte kan föreställa oss... Det kommer att visa sig att universum bara kan vara på ett enda sätt."[1]
Jag har inte kunnat hitta någon vetenskapsman som verkligen tror att universum bara kan vara inställt på ett enda sätt. Till och med Rickard Dawkins själv är tveksam till förklaringen.
Vi hade bara en osannolik tur – det finns bara ett universum och det råkade bli fininställt från första början. Jag har egentligen inte hittat någon vetenskapsman som tror att det verkligen gick till så här, men jag ville ändå ta med punkten som en jämförelse med de övriga. Alla verkar vara överens om att vårt universum är alltför osannolikt för att vi bara skulle ha haft ”tur”.
De två första förklaringarna verkar ha klart flest anhängare. Vetenskapsmän och -kvinnor som inte har en gudstro förklarar som regel fininställningen med att det finns många universum, medan de som har en gudstro förstås anser att en gud står bakom alla otroligt komplexa inställningar. De övriga förklaringarna verkar inte ha många anhängare, så jag kommer bara ta med de båda första i fortsättningen.
Ett multiversum står dock inte på samma nivå som en ”skapare” – eftersom någon eller något även måste ha gett upphov till själva multiversum. Som Illustrerad vetenskap skriver: ”Problemet har bara knuffats ut i den oändligt avlägsna urtiden.”[2] Därför måste man backa frågeställningen ytterligare ett steg och ställa den fråga som kosmologen Stephen Hawking en gång ställde: ”Vad är det som andas in eld i ekvationerna och skapar ett universum som de kan beskriva?”[3] Frågan är: Hur uppstod multiversum? Vi såg i artikeln Övernaturlig materialism att en del välkända vetenskapsmän, bland annat Stephen Hawking själv, anser (eller ansåg i Hawkings fall) att universum (och även multiversum) har uppstått av sig självt ur ”ingenting”. Detta ingenting består i själva verket av otroligt kraftfulla och välskrivna naturlagar, av en perfekt symmetri, eller av en matematisk struktur. Dessa grundförutsättningar har alltid funnits och existerar för att ”det är bara så det är”. De behöver inte förklaras. Så efter att ha ”backat” frågeställningen om multiversum till denna förklaring, har det utkristalliserats två huvudsakliga alternativa svar på hur vårt universum har uppkommit:
Vårt universum uppstod antingen ur evigt existerande naturlagar, ur en evigt existerande absolut symmetri, eller ur en evigt existerande matematisk struktur. Fininställningen har åstadkommits genom att det hela tiden bubblar fram nya universum ur detta ”eviga” tillstånd. Någon ytterligare förklaring till den eviga existensen kan vi inte ge, det ligger utanför vårt mänskliga förstånd. ”Det är bara så det är.”
Vårt universum uppstod genom att en evigt existerande gud skapade det (exempelvis genom att sätta i gång Big Bang). Det var denne gud som skapade de kraftfulla naturlagarna och den perfekta symmetrin. Fininställningen har åstadkommits genom att den evigt existerande guden har ställt in alla parametrar i detalj från början, med biologiskt liv i åtanke (men det utesluter inte att det finns fler universum bortanför vårt eget). Någon ytterligare förklaring till den eviga gudens existens kan vi inte ge, det ligger utanför vårt mänskliga förstånd. ”Det är bara så det är.”
I mina ögon är dessa båda förklaringar ur ett vetenskapligt perspektiv mycket lika varandra. Det man framför allt kan notera är att båda två bygger på tro – det vill säga övertygelse. Jag menar en sådan tro som motsvaras av engelskans ”faith”, inte som när man säger ”I think so” (”jag skulle tro det”). Båda svaren bygger på vilken världsbild vi har, och inget av alternativen kan bevisas vetenskapligt. Biologen Lars Johan Erkell har skrivit:
"Det kan alltså mycket väl finnas en andlig verklighet som ligger utanför våra förklaringar; det kan vi inte veta något om. Många forskare är troende och upplever ingen konflikt mellan vetenskapen och sin gudstro. Naturvetenskapen är alltså agnostisk och inte ateistisk."[4]
Den svenska partikelfysikern Maria Gunther Axelsson har en liknande inställning till förhållandet mellan gudstro och naturvetenskap. Hon skriver:
"Jag håller inte med om att vetenskapen utgår ifrån att Gud inte finns. Däremot kan en fruktbar vetenskaplig diskussion aldrig ta med Gud som en faktor. Det leder ingen vart. Många brukar jämföra med en haveriutredning som ska utreda en flygplanskrasch. Vilka faktorer är rimliga att undersöka: en felmanöver hos piloten, tekniska fel på flygplanet, ogynnsamma väderförhållanden eller Guds ingripande? Naturvetenskapen undersöker den materiella verkligheten, och kan också bara uttala sig om den. Om det finns något utanför denna verklighet är ingen fråga som naturvetenskapen kan, eller bör, uttala sig om."[5]
Den troende kosmologen och rymdforskaren Monica Grady skriver: ”Forskare försöker inte bevisa eller motbevisa Guds existens, eftersom de vet att det inte finns något experiment som någonsin skulle kunna påvisa Gud.”[6] Ytterligare en person som vill skilja på tro och vetenskap är den svenska epidemiologen Emma Frans, som själv inte är troende. I en intervju säger hon:
"Vetenskap kan till exempel inte möta människors behov av mening eller tro på något större. Den kan inte heller svara på vad som är mitt syfte som människa, och hur jag ska kunna fortsätta framåt när livet blir svårt."[7]
Stephen Barr sammanfattar de båda huvudsakliga svaren på universums uppkomst i sin bok The Believing Scientist. Han skriver:
"Det finns två svar på frågan »Varför existerar någonting alls snarare än ingenting alls?« Ateisten svarar: »Det finns ingen förklaring«. Teisten svarar: »Gud«. Ett intelligent försvar kan byggas upp för båda alternativen. Men att säga att fysikens lagar på egen hand besvarar frågan är rent nonsens…"[8]
Det är på den här nivån som jag skulle önska att samtalet om vetenskapen och tron kunde hållas. Har universum uppkommit ur evigt existerande naturlagar, ur en evigt existerande symmetri, eller på initiativ av en evigt existerande Gud? Är multiversum svaret på fininställningen? Ett intelligent försvar kan byggas upp för båda alternativen. Men allt för många gånger har fokus legat på den påstådda motsättningen mellan tro och vetenskap. Det finns anhängare på båda ”sidor” i debatten som starkt har bidragit till att odla denna motsatsbild. På den ena sidan finns personer med en materialistisk världsbild, som hävdar att det inte kan finnas någonting alls utanför det som går att upptäcka med vetenskapen (men som vi såg i Övernaturlig materialism tror även materialister på sådant som ligger utanför det vi kan förklara, för att ”det är bara så det är”). På den andra sidan finns troende personer som inte kan acceptera den etablerade vetenskapen, och då är det oftast evolutionen man motsätter sig. Som jag har berört i flera artiklar anser jag att det är en helt onödig motsättning, som tar fokus från Gud och hans försoningsplan för oss människor.
Den här webbplatsens syfte är inte är att använda vetenskapen för att bevisa att Gud finns – det vet jag att jag inte kan. Jag har sett tillräckligt många diskussioner där varje sida lyfter fram sina vetenskapliga (och ibland ovetenskapliga) argument för och emot Gud, utan att lyckas övertyga varandra. Det jag vill visa är i stället framför allt att:
Vetenskapen kan inte förklara varför det finns någonting i stället för ingenting – och därmed inte heller varför vi finns. Här är vi hänvisade till vår världsbild för att söka svaren.
Vetenskapen har inte bevisat, och kan inte bevisa, att Gud inte finns. Vetenskapen kan inte heller bevisa att Gud finns.
Det finns sätt att föreställa sig Guds existens och Guds ingripande i världen, som inte strider mot modern vetenskap.
Det kan finnas en värld utanför vetenskapen, som vi kan upptäcka med "hjärtat, förståndet och själen..."[9] – bara vi vågar öppna oss för den.
[1] Dawkins, Richard. The God Delusion. HMH Books, Bantam Press, Storbritannien 2006. Kindle Edition. Sid 172. Översatt från engelskan av mig.
[2] Redaktionen för Illustrerad Vetenskap. ”Universums gåta: Vad fanns före Big Bang?”. Illustrerad Vetenskap februari 2012. Läst oktober 2019. https://illvet.se/universum/universums-gata-vad-fanns-fore-big-bang.
[3] Hawking, Stephen. A brief history of time. Bantam Dell Publishing Group, 1988. Citerad i Barr, Stephen. The Believing Scientist. Wm. B. Eerdmans Publishing Co., Grand Rapids, Michigan 2016. Kindle Edition. Sid 156. Översatt från engelskan av mig.
[4] Erkell, Lars Johan. ”Genombrott för Intelligent design? (del 5)”. Biolog(g) november 2020. Läst maj 2022. https://biologg.wordpress.com/2020/11/13/genombrott-for-intelligent-design-del-5/
[5] Gunther Axelsson, Maria. Big Bang eller varde ljus. Wahlström & Widstrand, Stockholm 2006.
[6] Grady, Monica. ”Can the laws of physics disprove God?” The Conversation, 22 feb 2021. Läst september 2022. Översatt från engelskan av mig. https://theconversation.com/can-the-laws-of-physics-disprove-god-146638
[7] Aronsson, Malin. ”Emma Frans: Vetenskap kan aldrig ersätta behovet av tro”. Dagen Livsstil, 2 november 2022.
[8] Barr, Stephen. The Believing Scientist. Wm. B. Eerdmans Publishing Co., Grand Rapids, Michigan 2016. Kindle Edition. Sid 156. Översatt från engelskan av mig.
[9] Collins, Francis S.. Guds språk – När vetenskapen möter tron. Libris förlag, 2009. Sid 19.
Artikelförfattare: © Peter Asteberg. Publicerad: 2026-01-27