Det unika kolet

Det finns en grundläggande förutsättning för att DNA-molekyler, RNA och proteiner över huvud taget ska kunna existera: kol. Kolatomen har en unik förmåga att binda till andra atomer och bilda en mycket stor mängd olika molekyler. Kolatomer har också förmågan att bilda mycket långa molekylkedjor, likt de som används i DNA eller i protein. Många kol­mole­kyler är ”metastabila”, vilket betyder att de är stabila, men att det kan finnas andra ännu mer stabila föreningar. Denna egenskap gör att informationen i molekylen inte sitter för hårt för att kunna läsas och användas, utan den är tillgänglig för andra molekyler.

Men skulle då inte andra former av liv kunna finnas? Måste det vara kolbaserat liv? Just detta att kolatomen kan bilda så otroligt många och komplexa föreningar verkar vara en grundläggande förutsättning för liv. Man kan spekulera i om andra atomer än kol skulle kunna utgöra grun­den för liv, men i vår typ av universum, med de grundämnen som vi har tillgång till, är det inte troligt. Det finns nämligen inget ämne som kommer i närheten av kol när det gäller flexibilitet. Om man till exem­pel undersöker hur många olika föreningar som kol kan bilda med väte, och sedan jämför det med kolets ”grannar” i det periodiska systemet, så ser det ut så här (Figur 1):

Bor, kväve och kisel kan alltså bilda 38, 65 respektive 55 olika före­nin­gar med väte, medan kol kan bilda över tjugonio tusen! När det gäller livets kemi – biokemin – finns det inget ämne som kan jämföras med kol.

Vilken tur för oss att det finns kol!

[1] Data från Lewis, Geraint F.; Barnes, Luke A.. A Fortunate Universe: Life in a Finely Tuned Cosmos. Cambridge University Press, Cambridge 2020. Kindle Edition. Sid 267 och 269. Tabell över periodiska systemet skapad av användaren 2012rc. Wikimedia Commons, Public Domain. https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7934151. Data inlagt i figuren av mig.

Artikelförfattare: © Peter Asteberg. Publicerad: 2026-01-24