Namnet "Får Gud plats i universum?" kommer från en ganska vanlig inställning som jag har märkt av under de senaste åren. Det är tron att vetenskapen håller på att knuffa ut Gud ur universum, och att han snart är helt bortförklarad. Som den brittiske fysikern och kosmologen Stephen Hawking skrev:
"Det enda återstående område som religionen fortfarande kan göra anspråk på är universums ursprung, men även här gör vetenskapen framsteg och borde snart kunna ge ett slutgiltigt svar på hur universum började.”[1]
Hawking var övertygad om att för varje ny upptäckt som vetenskapen gör, blir det mindre och mindre plats kvar för Gud i universum.
Jag kommer att hävda att det inte stämmer, utan att det finns en hel del i den moderna vetenskapen som tyder på att det kan finnas en gud. Tvärt emot vad Hawking menade, kan vår förundran och tro på Gud växa ju mer vi upptäcker om hans skapelse. Den amerikanska paleontologen och molekylärbiologen Mary Schweitzer har konstaterat:
"Ju mer jag förstår hur saker och ting fungerar, desto större blir Gud".[2]
Och: "Jag är ytterst fascinerad av den värld som Gud skapade."[3]
I avdelningen Vetenskapen och Gud har jag sammanställt vetenskapliga upptäckter som jag tycker pekar i riktning mot att en Skapare står bakom vår värld. Jag har också samlat på sådant som visar att steget mellan vetenskapens märkligaste upptäckter och tron på en andlig värld eller "dimension" egentligen inte är särskilt långt. Jag hoppas du blir lika fascinerad som jag!
Jag är övertygad om att tron på en Skapare är förenlig med den moderna vetenskapen, vilket vid en första anblick kan tyckas motsäga Bibelns skapelseberättelse i Första Moseboken. Jag ägnar flera artiklar åt det temat i avdelningen Vetenskapen och Bibeln. Där går jag också igenom problemen med att tolka de sex skapelsedagarna bokstavligt (så kallad ungjordskreationism), och jag försöker visa att det inte alls är avsikten med berättelsen. Tvärt om visar den ett exempel för oss när det gäller att presentera Bibelns budskap i samklang med den moderna vetenskapen (se Hur ska vi prata om Skapelsen idag?).
Jag kommer att återkomma till ett speciellt bibelord i ett par artiklar på den här webbplatsen, och det är ett bud som upprepas hela tre gånger i Nya Testamentet. Enligt Jesus är detta det viktigaste budet av alla. Evangelisten Lukas skriver:
"Han svarade: »Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.«”.[4]
Det ord som används för ”förstånd” i den grekiska texten är ”dianoia” (διανοίᾳ)[5], som också kan översättas med ”intelligens”[6] eller ”intellekt”[7].
Gud vill att vi ska älska honom med vår intelligens! Därför behöver kristen tro inte vara en blind tro utan bevis, utan vi kan hitta Gud i vetenskapen. En av kristendomens mest kända personer, aposteln Paulus, skriver till exempel i sitt brev till de kristna i Rom:
"Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga."[8]
Webbplatsen är indelad i några huvudgrupper:
Del 1 - Vetenskapen och Gud
I den här delen har jag samlat artiklar om Gudstro, materialism och sådana fenomen som tyder på att det finns mål och mening med vår tillvaro. Artiklarna är indelade i följande avdelningar:
Vetenskap och materialism: Några tankar om förhållandet mellan vetenskapen och våra världsbilder.
Fininställningen av universum: Här har jag samlat några av alla de fenomen som har fått vetenskapsmännen att inse att vårt universum måste vara ofattbart fininställt från första början, för att över huvud taget kunna existera idag.
Fininställning för liv: Om den fininställning av universum som möjliggör biologiskt liv.
Evolutionens drivkrafter: Några av vetenskapens senare upptäkter, som tyder på att livets utveckling inte har varit så enkelspårig och slumpartad som man tidigare trott.
Kan man tro på Gud?: Om att hitta Gud i vetenskapen – men också utanför den.
Del 2 - Vetenskapen och Bibeln
Hur kan vi veta att jorden är gammal? Som namnet antyder, några av de bevis vi kan se inom geologin för att jorden är mycket gammal och att livet på den har utvecklats.
Hur kan vi veta att livet har utvecklats? Utöver de geologiska bevisen för livets utveckling finns det också många biologiska bevis. Några få av dem tas upp här.
Vetenskapen och Första Moseboken: Några tankar om budskapet i Bibelns första kapitel – om Gud, oss människor, vår synd och Guds räddningsplan.
Ungjordskreationismen: Problemen med att vissa kristna grupper anser att man måste tro att skapelsen bara tog sex dagar och att jorden bara är 6 000 år gammal.
Livets mening enligt Första Moseboken: De allra första kapitlen i Bibeln lägger grunden för hela den kristna tron.
Jag som startat och driver den här webbplatsen heter Peter Asteberg och bor på Öland. Jag har arbetat i mer än 30 år som civilingenjör inom Väg- och vattenbyggnadsområdet. Jag har också studerat tre år på en bibelskola. För närvarande arbetar jag som avdelningschef för vattenteknik och nationell teknikledare för vattenrening på ett av Nordens största konsultföretag inom samhällsbyggnad.
De senaste åren har jag intresserat mig mycket för förhållandet mellan vetenskap och tro. Som framgår av den här webbplatsen accepterar jag den moderna vetenskapen fullt ut - men jag har också en varm och innerlig tro på en kärleksfull Gud. Här försöker jag visa hur tron och vetenskapen inte konkurrerar med varandra - utan att de istället kompletterar och flätas ihop med varandra på ett fantastiskt sätt! Jag ser det som en stor förmån att kunna tro på en Gud som är intresserad av oss människor.
Tveka inte att höra av dig med förslag, synpunkter eller frågor – i ett gott samtalsklimat. Det är i det goda samtalet som vårt vetande och vår tro utvecklas!
[1] Hawking, Stephen. Brief Answers to the Big Questions: the final book from Stephen Hawking. John Murray Press, Spacetime Publications, London 2018. Kindle Edition. Location 413. Översatt från engelskan av mig.
[2] Ruppel, Emily. ”Not So Dry Bones: An interview with Mary Schweitzer”. BioLogos, juli 2014. Läst juli 2022. https://biologos.org/articles/not-so-dry-bones-an-interview-with-mary-schweitzer/
[3] Randall, Rebecca. ”Mary Schweitzer”. In Science, Christianity Today, februari 2020. Läst oktober 2021. https://www.christianitytoday.com/ct/2020/march/mary-schweitzer-paleontologist-christian-women-in-science.html
[4] Lukasevangeliet 10:27, Bibel 2000. Fetstil av mig. Se även Matteus 22:37 och Markus 12:30.
[5] Nestle, Eberhard; Nestle, Erwin; Aland, Barbara; Aland, Kurt; Karavidopoulos, Johannes; Martini, Carlo M.; Metzger, Bruce M.. The Greek New Testament, 27:e utgåvan. Stuttgart, 1993. Lukasevangeliet 10:27.
[6] Arndt, William F.; Gingrich, F. Wilbur. A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature. Second Edition. The University of Chicago Press, Chicago and London 1958. Uppslagsord διανοίᾳ.
[7] Souter, Alexander. A Pocket Lexicon to the Greek New Testament. The Clarendon Press, Oxford 1917. Uppslagsord διανοίᾳ.
[8] Romarbrevet 1:19-20, Bibel 2000.
Om inte annat anges kommer bilderna på webbplatsen från Depositphotos.
Om inte annat anges är bibelcitaten från Bibel 2000.
Artikelförfattare: © Peter Asteberg. Publicerad: 2026-01-20