"En stört omöjlig fininställning"

Mörk energi är den energi som finns i vakuum (där det inte finns någon luft). Vi kan inte se den, men man tror att den finns överallt om­kring oss i universum, eftersom vi märker av dess effekter. Den mörka ener­gin driver nämligen vårt universum till att expandera. Det märkliga med mörk energi är att den verkar ha exakt samma värde per volym­enhet i universum, oavsett hur mycket universum expanderar. Alltså: varje kubik­meter av universum innehåller exakt lika mycket mörk ener­gi, trots att vårt universum expanderar med våldsam fart. Universums konstanta innehåll av mörk energi är nära kopplat till det som kallas för den kosmologiska konstanten (Λ). Att tätheten av mörk energi (ener­gidensiteten) är konstant betyder att den totala mängden mörk energi hela tiden ökar allt eftersom universums volym ökar, från att ha varit väldigt låg när universum var ”litet”. I motsats till det är universums massa, eller mängden materia, alltid densamma som när det föddes. I avsnittet Att balansera en penna på sin spets såg vi att densiteten i universum var enorm strax efter Big Bang, men sedan dess har massan hela tiden ”tunnats ut” allt ef­ter­som uni­versum expanderar. Vi befinner oss numera i ett läge där den utåt­drivande mörka energin har tagit överhanden över den sam­man­hållande gravita­tionen, vilket betyder att universums expansion bara går snab­bare och snabbare.

En stört omöjlig fininställning

Dagens fysiker tror också på något som kallas mörk materia, vilket är ma­teria som inte interagerar med ljus och som därför är osynlig. Däre­mot påverkas den av gravitationen, vilket gör att vi kan ”se” spåren av den i universum, till exempel genom att den bidrar till att hålla ihop galaxer. Max Tegmark berättar att lite förenklat kan man se det som att mörk energi ”skjuter isär” materia, medan mörk materia ”drar ihop” den. Om balansen mellan mörk energi och mörk materia hade varit felinställd skulle vårt universum antingen bara ha innehållit en likfor­migt utspridd gas i hela kosmos, eller skulle universum ha kollapsat in­nan något liv hann utvecklas. Tegmark föreställer sig att andelen mörk energi är angiven på ett vred på ”universalstyrenheten” som kan vridas ett helt varv. Det högsta möjliga värdet anges åt ena hållet, och den lägsta möjliga åt det and­ra. Vredets läge i vårt universum är i så fall fininställt ned till en vin­kel med mer än 120 decimaler. Om man miss­lyckas med den sista decimalen vid inställningen får man ett universum utan liv. Tegmark konstaterar:

”Detta låter som en stört omöjlig fin­inställning, men någon mekanism verkar ha åstadkommit just detta för vårt univer­sum.”[2]

Det är bäst att du inte ens andas på vredet för mörk energi, om du någon gång skulle sitta i universums kontrollrum!

Tegmark tar ett liknande exempel när det gäller fininställningen av partiklar: ”Protonernas massa bestäms av ett annat vred med ett stort spann, till den grad att det måste fininställas ner till 33 decimaler för att det ska existera andra stabila atomer än väte.”[3] Till slut summerar han fininställningarna genom att konstatera: